Jag blev så inspirerad av blogg/facebook/level7-vännen Darya (tack vännen för tipset) för några dagar sedan att jag blev tvungen att sno hennes idé rakt av. Hon liksom jag fick barn för några månader sedan och vill komma igång och träna. Och hon hade gjort upp ett smart system för att få det att bli av. Jag snodde som sagt konceptet rakt av. Enkelt nedklottrat på ett papper står det vad jag ska göra och hur många gånger i veckan. Sen är det bara att fylla i rutorna för genomförda pass och klappa sig själv på ryggen. Det börjar imorgon.
Så nu är jag schemalagd. Det blir inga hårda träningspass nu i början, men tanken är att jag ska utöka/modifiera schemat allt eftersom jag börjar komma i form igen. Mammayoga och mammagympa ska bland annat in tillsammans med ett danspass. Som ni ser är dansmattan med på ett hörn.
Idag har jag inte ens hunnit tänka på spel, typ. Förutom att jag spelade lite Doodlejump på eftermiddagen medan jag matade Neela. Jag börjar blir rätt bra på att doodlejumpa med en hand. Aldrig hört talas om spelet? Jag tänkte berätta lite om det någon dag framöver tillsammans med lite andra iPhonespel jag testat, men i kort är det ett spel där man med en liten ful gubbe ska hoppa på små plattformar uppåt uppåt så länge man kan utan att ramla ner eller bli dödad av monster. Ytterst beroendeframkallande.
Istället har det varit fullt upp här hemma. Efter en riktigt lugn natt där Neela sov hela fyra timmar i sträck mellan klockan 01.00 och 05.00 så kände jag mig nästan utvilad när jag vaknade igen på morgonen. Nästan. Så vi käkade frukost och gick sen på långpromenad, ner till havet. Underbart vackert nu när det är snö. Önskar att jag hade haft kameran med mig. Och Neela var lugn hela dagen. Så jag hade gott om tid att fixa hennes blogg vars databas jag lite snyggt råkade radera när jag skulle partitionera om hårddiskarna på servern. Sånt som händer. Backup är numera mitt ledord.
Men så nu under kvällen så är hon helt otröstlig. Hon gråter och gråter och jag känner mig helt snurrig i skallen. Trots att sambon har hand om henne så tär ju skriken på psyket. Och jag blir ledsen i själen när vi inte kan trösta henne. Stackarn. Så idag har det med andra ord varit en lätt dag och en tung kväll. Jag undrar hur det blir när sambon börjar jobba nästa vecka.
I vilket fall tänkte jag bjuda på två bilder vi lyckades ta idag. Blev inte så bra som jag hade önskat, så vi ska nog ta fler imorgon. Men i vilket fall. Håll till godo.
