Jag vill åter igen säga att ni alla var sjukt duktiga! Men jag kunde ju bara ha en vinnare i tävlingen. Så här kommer dragningen där vinnaren utses.
Och tjuvkolla nu inte kommentarerna utan titta först på den rafflande upplösningen i filmen! 
Om ni av någon anledning inte kan se filmen eller höra ljudet så kan ni se de tre finalisterna samt få reda på vinnaren genom att trycka på länken nedan.
Ända sedan Neela föddes har hon fått sitta med när jag spelat olika spel, vissa av dem väldigt våldsamma. För hon har ju liksom inte kunnat ta in vad det är som händer på teven. Hon älskade dessutom att se på ljuseffekterna i spel som Final Fantasy XIII.
Men nu börjar hon bli större, över åtta månader. Och jag börjar fundera på när hon egentligen börjar förstå våld. Inte så att hon förstår vad det är, men förstår att det är något som kan verka skrämmande och obehagligt. Jag har en känsla av att gränsen snart är nådd.
Jag är inte en sådan mamma som kommer att hålla stenhård på åldersgränserna på spelen med de premisserna att jag själv kollat upp vad det är för spel och vad det innehåller. Men jag vill inte inleda min dotters liv med att inför nattskräck för att jag sitter och spelar Call of Duty medan hon leker.
Kanske är det dags att helt sluta spela våldsamma spel när hon är vaken. I alla fall sådana som syns och låter mycket. StarCraft 2 tror jag är lite för avancerat våld för att hon ska förstå det ännu. Men jag ska ärligt säga att jag stängde av Kane & Lynch 2 när hon vaknade för att det helt enkelt kändes fel och för brutalt. Kanske är det dags att spela barnspel när Neela är med istället? Spel som kan fungera som barnprogram.
Nu vet jag att det finns en hel del föräldrar som läser den här bloggen, och även andra som kanske inte har barn men erfarenheter och åsikter. Dela gärna med er av era erfarenheter. Hur tänker ni?
Många som inte spelar spel har nog bilden av att en datorspelare är en asocial människa som sitter inne i sitt rum med fördragna gardiner och ett nolife.
Kanske var det en gång så, men den stereotypa nördiga gamern är på väg bort. De flesta av oss är helt normala, sociala och trevliga människor. Inte för att säga att meganördiga gamers med släkt ljus inte är trevliga, men ni fattar.
Faktum är att spel idag verkar skapa mer kontakter än det motverkar (nu går jag på känsla och inte statistik här folket) och vänskapsband knyts till höger och vänster.
Själv har jag träffat några av mina just nu närmaste vänner via spelandet. Främst genom World of Waracraft.
Och idag. Idag ska vänskapsbanden knytas ännu en gång med för mig och sambon helt vilt främmande människor. Nästan. För vi känner ju varandra över nätet.
***
För ungefär två år sedan hängde tre flickor på Level7.nu och dess spelforum. Dessa tre flickor knöt an lite extra till varandra eftersom de var ganska ensamma flickor bland alla killar. Sedan visade det sig att dessa tre flickor blivit gravida nästan samtidigt. Och att alla tre dessutom väntade flickor.
Idag möts dessa sex flickor med tillhörande sambos, pappor, fästmän och äkta makar. I fem dagar ska de umgås och eftersom prognosen visar regn kan det bli en hel del framför konsolerna i vardagsrummet.
Det är underbart när spel skapar kontakter.
Ps. Uppdaterar jag dåligt de närmaste dagarna är det för att jag hänger med mina nya spelpolare!
Jag har ju designat en egen fototapet till Neela med sackboytema. Den är just nu hos tryckeriet och jag hoppas att den hinner hem innan veckan är slut så att sambon kan sätta upp den medan jag och Neela är på fastlandet och hälsar på Neelas mormor.
Den ska ta upp ena kortsidan av rummet och alltså bli som en fondvägg och det ska bli sjukt spännande att se den på plats. Bakgrundsfärgerna är ganska matta, men det är för att det inte ska bli för plottrigt och överväldigande.
Sen kan man ju inte ha ett sackboyrum utan en massa sackboyprylar också. Så jag letade runt på nätet i hopp om att finna en massa roliga inredningsdetaljer. Men utbudet var skralt. Så det blir förmodligen till att ta fram symaskinen och pysselkittet.
Dock fann jag några söta dockor som jag antagligen kommer att inhandla.
OCH.
Dessutom fick Neela ett jättefint paket på posten igår från en mr Toby på Eurogamer. Nu kanske känner till honom? Han hade en sackboy hängande på sitt kontor och när han såg att jag höll på att inreda ett sackyrum till Neela så tänkte han: Den här måste Neela ha.
Neela tackar oerhört mycket för den superfina dockan!
Denna fina sackboy som Neela håller i kommer antagligen att kombineras med nedanstående dockor och sen lite egengjord inredning som jag får återkomma om tillsammans med resultatet av tapetseringen.
Kramvänliga sackboydockor
De här dockorna får dock inte användas av barn under tre år. Så köper jag de nu, ja då får de snällt sitta långt uppe i hyllan.
Sjukt söta i alla fall.
Sackboyprydnader
Lite mer tåliga sackboys. De här kommer hon säkert att vilja äta på.
Förresten skaffade Ariez sådana här nyligen. Det måste tyda på att de är hippa!
Nu är det bara att hålla tummarna för att hon inte hatar Little Big Planet!
