Idag har jag inte ens hunnit tänka på spel, typ. Förutom att jag spelade lite Doodlejump på eftermiddagen medan jag matade Neela. Jag börjar blir rätt bra på att doodlejumpa med en hand. Aldrig hört talas om spelet? Jag tänkte berätta lite om det någon dag framöver tillsammans med lite andra iPhonespel jag testat, men i kort är det ett spel där man med en liten ful gubbe ska hoppa på små plattformar uppåt uppåt så länge man kan utan att ramla ner eller bli dödad av monster. Ytterst beroendeframkallande.
Istället har det varit fullt upp här hemma. Efter en riktigt lugn natt där Neela sov hela fyra timmar i sträck mellan klockan 01.00 och 05.00 så kände jag mig nästan utvilad när jag vaknade igen på morgonen. Nästan. Så vi käkade frukost och gick sen på långpromenad, ner till havet. Underbart vackert nu när det är snö. Önskar att jag hade haft kameran med mig. Och Neela var lugn hela dagen. Så jag hade gott om tid att fixa hennes blogg vars databas jag lite snyggt råkade radera när jag skulle partitionera om hårddiskarna på servern. Sånt som händer. Backup är numera mitt ledord.
Men så nu under kvällen så är hon helt otröstlig. Hon gråter och gråter och jag känner mig helt snurrig i skallen. Trots att sambon har hand om henne så tär ju skriken på psyket. Och jag blir ledsen i själen när vi inte kan trösta henne. Stackarn. Så idag har det med andra ord varit en lätt dag och en tung kväll. Jag undrar hur det blir när sambon börjar jobba nästa vecka.
I vilket fall tänkte jag bjuda på två bilder vi lyckades ta idag. Blev inte så bra som jag hade önskat, så vi ska nog ta fler imorgon. Men i vilket fall. Håll till godo.
Jag tror att det är dags att börja förbereda sig mentalt på att jag om 100 dagar (förhoppningsvis) kommer att vara mamma. Hela mitt liv kommer att förändras. Mina vanor, mina prioriteringar och framförallt användningsområdet av mina prylar.
Den här videon gav lite bra vägledning till vad jag ska göra med datorn. Bara att sätta min programmerarsambo på att genomföra!
Linux Baby Rocker
Ni som redan lyssnat på Spelradion vet vid det här laget vad jag har haft för hemlighet. Men för er som inte gjort det tänkte jag nu berätta. I december ska nämligen jag och sambon ha en liten, om allt går som det ska det vill säga. Det är också därför jag inte varit speciellt aktiv på bloggen den senaste tiden. Jag har helt enkelt legat i soffan mesta delen av tiden och mått dåligt. Och sovit. Men nu börjar det bli bättre!
Det känns spännande, roligt och skrämmande på samma gång. Precis som det ska vara antar jag. Och självklart funderar jag en hel del på hur våra liv kommer att se ut om några månder. Kommer jag hinna spela alls? Antagligen en del, men inte lika mycket som nu. Och hur ska jag ställa mig till barnets önskan om att spela? För gränser måste den ju ha även om jag själv är en spelnörd. Det blir intressant. En före detta kollega sa en gång till mig: ”Tänk vilken cool morsa du kommer att bli. Du kommer ju att kunna sitta och spela med dina barn.” Ja, kanske är det just så. Att jag kommer att ha mer förståelse för mina barns spelintresse, om de utvecklar ett sådant.
I vilket fall.
Engelsmännen är fortfarande här och just nu spelar de Mario Strikers. Det ösregnar nämligen utomhus. Men det är fortfarande Metallica som gäller och gulliga som de var köpte de supersöta babykläder medan jag var på mödravårdcentralen.
Babykläder från engelsmännen!
