Tag Archives: wow

#Twitterguilden lever – välkommen in

Cataclysm är här. Peppen är enorm. Spelsuget lika så. Och självklart firar vi det hela med att åeruppliva den gamla fina Twitterguilden Societas Twitterae som gick i graven för ett tag sedan.

Men nu är det nya tider, nya mål, nya uppdrag.

Vadå Twitterguild?

- Jo, vi var ett gäng på Twitter som blev sugna på att återvända till World of Warcraft för att peppa inför Cataclysm och tillsammans skapade vi en guild och en enkel hemsida. Och nu är det alltså dags igen.

Vem får vara med då?

- Alla! Alla är välkomna, vare sig du har twitter eller inte. Det är bara att höra av sig till mig här i kommentarerna eller till karaktären Maniuu ingame.

Vart spelar ni då?

- Vi har valt att skapa en Horde-guild på RP-servern Earthen Ring. Det här är en guild där de flesta vill slöspela och då kändes en RP-server som ett bra val. Sen behöver man ju inte RP-spela själv, bara man respekterar de som vill göra det.

Så vad väntar du på? Kom och spela med oss! :)

Vill du veta mer så finns det också en del info på hemsidan (som ska uppdateras efter sidbytet): http://societastwitterae.wordpress.com/

Vad vill ni se från Cataclysm?

Så här ser min dator ut just nu. Och jag antar att ni fattar vad det betyder … Det lär bli en hel del WoW- och Cataclysm-snack framöver. Men jag lovar att varva det med lite annat spelsnack också för er som inte är det minsta WoW-intresserade. Hur nu ni inte skulle kunna vara det! PEPP!

I vilket fall. Vad vill ni se från betan? Jag ska leka runt nu och försöka samla så mycket intryck jag bara hinner. Som tur var kom ju betan lagom till sambons semester vilket innebär att vi kan hjälpas åt med Neela mycket mer och därmed spela mycket mer. Win win. Men om ni postar önskemål ska jag försöka uppfylla dem.

Vad lockar mest?
De nya mountsen? De nya raserna? Skämt? Någon speciell plats? Ös på bara så ska jag försöka fixa bilder och beskrivningar!

Ett spel för varje tillfälle

Olika spel för olika tillfällen. Så ser det ut hemma hos oss just nu. Eftersom vi inte kan bestämma när vi kan spela utan helt måste anpassa oss efter Neela så har vi liksom delat upp spelandet lite.

På dagen när jag är hemma försöker jag att spela spel som är lätta att ta in och som (oftast) inte kräver någon större koncentration. Kommer det svåra passager får jag helt enkelt byta spel. Just nu blir det därför en hel del Torchligt på easy och FFXiii.

När sambon är hemma och Neela fortfarande är vaken försöker vi då och då spela tillsammans. En spelar och en sitter bredvid och underhåller Neela. Därför kör vi nu igenom Bioshock 2 tillsammans.

Sen har vi kvällspasset då Neela sover Om vi har tur sover hon i sin säng och då passar vi antingen på att spela tillsammans i spel där vi kan samarbeta eller spela mot varandra eller så grottar vi ner oss på var sitt håll. StarCraft 2-betan har det blivit på de gemensamma sessionerna och spelar vi själva kör sambon WoW (eller SC2-betan med sina vänner) och jag kör lite mer FFXiii eller Dragon Age: Origins. Nu har jag ju också börjat spela Alien vs Predator.

Sen har vi de få tillfällen då vi båda är på resande fot. Då brukar sambon köra bilen medan jag spelar på min DS eller min iPhone.

Olika spel för olika tillfällen som sagt. Det känns lite som att läsa fem böcker samtidigt, men jag tycker ändå att det fungerar bra. Vi vill ju båda spela och vi anpassar oss efter omständigheterna helt enkelt.

Så då är frågan. Hur spelar du?

Grinding – nödvändigt ont?

De senaste dagarna har jag spenderat löjligt mycket tid med att scanna planeter i Mass Effect 2. Löjligt mycket tid. Jag vet att jag inte behöver kolla varenda planet för att klara spelet, men ändå kan jag inte låta bli. Det blir liksom som en drog och det är ju egentligen inte ens särskilt kul.

Jag får väldiga flashbacks från World of Warcraft-tiden då jag spenderade timmar och åter timmar med att grinda material och annat nödvändigt ont i spelet. Inte för att jag egentligen behövde, men för att det kanske gav mig någon sorts belöning som pengar eller fördelar i striderna.

Det får mig att fundera lite kring det där med grinding. Varför lägger egentligen utvecklare in det i spelet? Varför ska vi scanna planeter och leta material för att kunna uppgradera vapen och rustningar i ME2? Räcker det inte med att hitta uppgraderingarna? Och varför ska en så stor del av många onlinespel gå ut på att samla material i oändlighet? Och varför är det så beroendeframkallande? Behövs det för att skapa balans i spelet? För att ge det ytterligare en dimension och se till att det inte är för enkelt? Grinding – ett nödvändigt ont?

grind1

Jag har inga svar, men fortsätter att scanna planeter trots att jag inte vet varför jag gör det.

I övrigt har jag idag försökt smöra mig in hos Samara, Tali och Miranda i Mass Effect 2, och ingen av dem verkar intresserade av min oemotståndliga charm. Girl on girl-action verkar inte funka. Eller så har jag inte försökt tillräckligt länge. Någon av tjejerna borde jag väl lyckas få i säng … för alternativen bland grabbarna är föga lockande. Tips?

Så spelar man med barn

Eftersom Neela fortfarande är så liten går det fortfarande utmärkt att spela till sambons och min stora glädje. Jag har intagit soffan med Mass Effect 2 (intryck kommer senare) medan sambon och Neela lirar WoW.

Jag skulle vilja säga att livet är underbart just nu!