Tag Archives: GOTY 2011

Årets mest efterlängtade spel 2012

Om jag bara fick spela ett enda spel nästa år. Ja, då skulle det bli Mass Effect 3. Jag är såld på serien. Har varit det sedan jag spelade klart ettan. Hela världen, karaktärerna, berättelsen och… alltet. Helheten är så fängslande att jag bara blir förälskad gång på gång. Jag vill leva där. Eller ja, i alla fall efter att the Reapers blivit besegrade. För det blir de väl? VÄL?

Det är något speciellet med Mass Effect -serien och även jag generellt tycker att Bioware är riktigt bra på det de gör så är Mass Effect-serien ett av deras mästerverk. Ettan är absolut inte ett av deras mest slipade spel vad gäller stridssystemet och i tvåan glömde de i viss mån bort berättelsen. Men av vad jag sett från trean kan det blir det ultimata slutet på serien. Ett antiklimax jag nästan är rädd att uppleva. Jag vill inte bli besviken.

Du är kanske inte så förvånad över mitt val. Inte jag heller. Det har aldrig varit något val. Mass Effect 3 är en självklarhet högst uppe på min pepplista.

Årets mest efterlängtade spel 2012:

1. Mass Effect 3

2. Diablo 3

3. Final Fantasy XIII-2

GOTY 2011: Årets bästa spel

Kanske är det inte speciellt förvånande att Skyrim ligger högst upp på min lista det här året. Jag har listat spelet högst i Årets grafik, Årets spelvärld, Årets story och Årets musik. Och nu då också Årets spel.

Trots att jag bara kommit en bit in i spelet så förstår och känner jag att det här är storslaget. Att det är mastigt. Att det är livfullt. Spännande. Vackert. Dynamiskt. Svårt. Utmanande. Irriterande. Läskigt. Överraskande. Fantastiskt och… ja jag kan fortsätta att rada både positiva och negativa adjektiv länge än. Men det jag vill komma fram till är att Skyrim är ett sådan äventyr som du som spelare bara vill hänge dig åt. Vare sig du är den där personen som gillar en tydlig storyline eller en människa som bara vill plocka blommor och göra sidoquest så funkar Skyrim. Vare sig du gillar att gå rakt på fienderna eller smyga dig runt dem så fungerar Skyrim. Vare sig du gillar feta vapen eller magiska krafter så fungerar Skyrim.

Ibland gör spelet mig rasande. När jag dör och dör och dör blir jag så förbannad att jag stänger av. Och så startar jag det inte igen på ett par dagar. När jag sedan har lugnat ner mig går jag in, analyserar läget och kommer vidare. Och vilket humör jag än är på så fungerar det. Jag kan gå in och fokusera på storyn eller jag kan springa runt och bara njuta av omgivningarna.

Skyrim kommer att leva länge för mig eftersom jag spelar det i små portioner. Och jag gillar att ha sådana spel vid sidan av de jag spelar mer fokuserat. Som en extra värld jag kan besöka då och då när jag får lust. Och det är en värld jag hoppas att alla får chansen att besöka någon gång. För den är smått magisk.

Hela listan:

1. Skyrim

2. Alice Madness Returns

3. Dragon Age 2

4. L.A. Noire

5. Battlefield 3

GOTY 2011: Årets näst bästa spel

Jag blev nästan förvånad själv när jag satt och tittade på min lista över årets fem bästa spel. Är det verkligen så att Alice Madness Returns platsar på den här listan? Och sedan kom insikten. Ja, i min värld är det så.

Jag ska ärligt säga att resan med Alice är en av de mest minnesvärda från spelåret 2011. Trots att det blir lite mycket hoppande på svampar och trots att jag verkligen inte gillade femte kapitlet i spelet så är det ändå en av de spelupplevelser jag helt klart har uppskattat mest i år.

Det är något i kombinationen mellan de vackra och skruvade omgivningarna, den mörka versionen av den annars ganska glättiga berättelsen, den psykotiska Alice, plattformshoppandet och de innovativa fienderna som gör att jag faller pladask. Jag var skeptisk den första halvtimmen. Sen blev jag såld.

Med på listan:

1.

2. Alice: Madness Returns

3. Dragon Age 2

4. L.A. Noire

5. Battlefield 3

GOTY 2011: Årets tredje bästa spel

Ja, jag var besviken när jag hade spelat igenom spelet. Jag saknade kopplingen till föregångaren. Jag tyckte att det var tråkigt att känslan av att befinna sig i en vidsträckt värld var borta. Jag tyckte att det var tråkigt att så många platser kändes likadana och återanvända.

Om Bioware inte hade kallat sitt spel Dragon Age 2, som direkt skapade en förväntan och förhoppning om att det skulle vara en direkt fortsättning på Origins med samma struktur och djup, så hade spelet förmodligen känts mycket mer logiskt och bättre. Nu blev det en blek uppföljare.

Men jag kan ändå se det som är bra med spelet bakom alla misstag jag tycker att Bioware gjort. Jag gillar karaktärerna. Jag tycker storyn fungerar helt okej. Jag trivdes bra med stridssystemet även om jag hade föredragit det mer traditionella upplägget som fanns i Origins. Så, egentligen är det ett bra och kompetent spel som jag hade väldigt kul med när jag spelade det. Det är just den där Dragon Age-kopplingen som förstör det mesta i mina ögon. Men ändå, spelet är värt en tredjeplats på listan.

De andra spelen på listan är: 

1.

2.

3. Dragon Age 2

4. L.A. Noire

5. Battlefield 3

GOTY 2011: Årets fjärde bästa spel

Det är tajt mellan min fjärdeplats och min tredjeplats. Så tajt att jag bytt plats på dem flera gånger. Kanske för att spelen är så olika varandra. Kanske för att de båda har sina ljusa och mörka sidor.

På platsen för fjärde bästa spel år 2011 har jag i alla fall satt L.A. Noire.

Efter GTA IV och sedan Mafia II blev jag lite smått förälskad i genren trejepersonskjutare. Det passar mig riktigt bra och är det ackompanjerat av en bra story så är spelupplevelsen komplett. Nu når dock L.A. Noire inte ända fram, även om det är ett bra spel. Fast dess storhet ligger snarare i möjligheten att visa mer detaljerade ansiktsuttryck än något annat spel gjort och inte i storyn eller upplägget. För ska jag vara ärlig så tröttnade jag ganska snabbt på att hoppa från uppdrag till uppdrag som i sin utformning var relativt lika utformade.

Jag saknade variationen. Jag blev irriterad över att Cole alltid så precis likadan ut när han skjutit ihjäl en skurk, vilket han också gjorde i nästan varje uppdrag. Och ändå kändes inte spelet actionfyllt. Jag saknade också mer tyngd i berättelsen. För mycket fokus låg på att förhöra människor, även om den delen var riktigt bra gjord, och för lite fokus låg på engagemang. Det blev för tekniskt helt enkelt.

Men med det sagt är det ändå ett bra spel som jag i princip sträckspelade och som jag emellanåt hade riktigt roligt med. Och tekniskt är det verkligen bra gjort.