Awakening: En direkt uppföljare

Världen är dyster. Mörkret hänger kvar. Ondskan lurar bakom varje hörn. Och du som trodde att skitgörat äntligen var över. Du trodde fel!

Awakening är en direkt fortsättning äventyret i Dragon Age: Origins och väljer du att fortsätta med din gamla karaktär (det går att skapa en helt ny höglevelkaraktär också) känns det som att du bara tagit en kort paus.

Storyn fortsätter nämligen precis där du slutade och världen är fortfarande en hemsk plats att vistas i. De där creepy Darkspawns, som du nyligen trodde att du sparkat tillbaka till de äckliga underjordiska gångar de kravlat upp ur, vill heller inte riktigt ge sig av. Nej, de är åter igen på krigsstigen. Frågan är bara vem som leder dem den här gången.

Det är inte bara upplägget på berättelsen som känns igen i expansionen. Allt annat, från interface till miljöerna du rör dig i, är sig också likt Och eftersom du kan välja att behålla din gamla karaktär har du också alla förmågor och erfarenhetspoäng i behåll. Fast nu får du mer poäng att placera ut och min magiker, som i Origins kändes lite tam, blev nu rätt bad ass med alla sina nya förmågor.

Min snygga magiker Neria är redo att ge sig ut på nya äventyr.

Jag skulle nog vilja säga att expansionen Awakening passade mig bättre än huvudspelet Dragon Age: Origins. Origins var nästan lite väl långt och splittrat medan expansionen, antagligen tack vare sin kortare berättelse, kändes mer fokuserad. Dessutom fick jag känslan av att det bjöds på mycket fler mellansekvenser och filmatiserade passager vilket passar mig utmärkt. Att blanda gameplay med lite film gör att jag fastnar direkt.

Det enda som är lite synd är att möjligheten till romanser är borttagna i expansionen (jag träffade nämligen på en väldigt trevlig magiker i början av spelet) och att expansionen nästan är lite väl kort – i alla fall i jämförelse med megaäventyret som Origins erbjuder. Men förutom det kommer jag faktisk inte på någon annan nackdel.

Jag gillade Awakening rakt igenom helt enkelt. Och med det sagt: dags att ge sig på Leliana’s Song och Witch Hunt.

Texten om Awakening är baserad på ett recensionsexemplar från EA.

Elakingar finns det gott om i Awakening.


- Fortsätter där Dragon Age: Origins slutar.
- Lika spännande och snyggt som tidigare.
- Många vägval som gör att expansionen blir intressant att spela om.

- Är lite väl kort, i alla fall för att vara en Dragon Age: Origins-produkt. Fast egentligen är det ganska lagom…
- Romanserna, vilket är en mysig del i spelet, är bortplockade.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

, , ,

About EmmyZ

"I used to blog twice every day, but then I took an Arrow in the Knee"

Spelar just nu: Skyrim (360), Alan Wake (360) Crisis Core (PSP), Old Republic (PC).

2 Responses to “Awakening: En direkt uppföljare”

  1. Ercarret 19 januari 2011 at 20:39  (Quote) #

    Jag gillade också Awakening, även om det buggade sönder helt för mig. När jag framemot slutet av spelet förlorade all min utrustning så blev jag vansinnig och ragequittade. Jag blev ännu surare när Bioware, efter några månader, fortfarande inte hade patchat bort buggen. Men jag klarade spelet ändå.

    Awakening är vad jag tycker att originalspelet borde ha varit, storymässigt. Man gjorde Darkspawn liiiite mer komplexa, vilket jag uppskattade. Jag ogillade den oerhört endimensionella skildringen av dem i Origins.
    Ercarret skrev senast [type] ..Glada gamers sade sitt – Warner lyssnade

  2. EmmyZ 20 januari 2011 at 12:37  (Quote) #

    Åh, synd att det buggade! För mig var det en helt buggfri och fantastisk upplevelse.

    Jag håller helt med i dina åsikter om Darkspawns. De var lite för okomplicerade i Origins och i Awakening fick de en helt ny karaktär på något vis. Hade gärna sett mer av det.

Kommentera

Länka till ditt senaste inlägg