Morgontrött

Säga vad man vill om att Neela är svår att natta (igår vägrade hon att sova och stod bara och hoppade i mitt knä fram till klockan 23.00 då T tog med henne in i sovrummet där hon under skrik och protest till slut slocknade) men hon gillar i alla fall att sova på morgonen.Klockan 09.30 vaknade hon idag.

Och det är tur det. För jag är ruskigt morgontrött.

Igår var det för övrigt en stor dag för Neela. Hon var för det första och hälsade på de andra bebisarna i vår mammaFacebookgrupp och flirtade friskt med söta Molle. Oj oj oj. Jag ser bröllopsklockor ringa redan. Molle är välkommen att fria om sådär 35 år. Neela visade också upp sina krypkunskaper. Jag är ju så van att se henne krypa medan de andra mammorna tyckte att det såg konstigt ut. Hon är ju så liten Själv sneglade jag avundsjuk på deras söta små bebisar som låg så stilla och fridfullt och lekte i babygymmet. Ååååh.

När vi kom hem fick hon sedan testa majskrokar för första gången. Väldigt skeptiskt mottagande, fast de var kul att kladda med. Och på kvällen fick hon smaka banangröt. Ja, jag vet att jag skrev att vi inte skulle ge henne fast föda, men efter att ha tänkt igenom det igen så beslutade sig T och jag för att några teskedar gröt en gång om dagen inte är farligt för henne. Hon ammar ju resten av dygnet. Och hon äääälskade det. Jag förstår henne inte riktigt för personligen avskyr jag banan, och har alltid gjort – till min mammas stora förtret. För det är ju ganska smidigt att bara ha med sig en banan och mosa till sitt barn.

I vilket fall. Det känns som om hon dessutom sov mycket bättre inatt, så kanske var gröten bra för henne?

Nu är vi nyss hemkomna från en långpromenad. Allt det här knatandet börjar ge resultat. Vågen visade 61,8 i morse. Så lite har jag inte vägt på evigheter. Nu ska jag bara hålla i det här – jag är ju så ruskigt sötsugen hela tiden så det är tur att vi bor långt från affären.