Bioshock (1) – mina intryck

Nu så. Flera år efter alla andra har jag också tagit mig igenom Bioshock. Men man behöver ju inte vara först med allt.

Mina första upplevelser av Bioshock var fem minuter av demot. Sen stängde jag av. Mina nerver klarade inte av att det smög någon utanför tanken man färdades i när man först kommer till Rapture. Men nu, något år senare kunde jag utan större problem återvända till den märkliga undervattenstaden och njuta av den oväntat välskrivna berättelsen som ligger till grund för spelet.

Först var allt trevande. Jag tyckte att det kändes ologiskt att springa fram och tillbaka och leta efter saker. Jag kände att jag hela tiden tappade bort mig. Jag tyckte att stämningen var lite för makaber för min smak och jag fullkomligt avskydde alla övervakningskameror. Men så vände det. Jag och sambon började spela tillsammans och helt plötsligt kändes det inte lika skrämmande och jag började njuta. Snart så utvecklades spelet till att bli ett av de bästa jag spelat.

Main-Bioshock-image-bioshock-523361_1280_960

Berättelsen, tvisterna, miljöerna, stämningen, musiken, vapnen, krafterna och uppgraderingarna. Småsystrarna och Big Daddys. Allt vävs ihop i ett så häftigt virrvarr att man inte kan annat än älska det och när man äntligen börjar fatta vad det egentligen är som pågår så kommer facsinationen. I början undrade jag om alla utom jag var knäppa som älskar detta spel. Nu förstår jag.

Jag har tvåan hemma som bara väntar på att bli genomspelad. Men på inrådan av några av er läsare så ska jag ta en liten paus så att jag återfår suget att återvända till Rapture.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

About EmmyZ

"I used to blog twice every day, but then I took an Arrow in the Knee"

Spelar just nu: Skyrim (360), Alan Wake (360) Crisis Core (PSP), Old Republic (PC).

6 Responses to “Bioshock (1) – mina intryck”

  1. Zejho 11 april 2010 at 17:38  (Quote) #

    Tycker att Bioshock är ett riktigt bra spel med några intressanta nya inslag i genren. Men samtidigt så är det mycket stämningen man får i Rapture som gjorde att spelet stod ut lite i mängden för mig.

    Dock var det lite för långdraget i min mening och kunde ha slutat ett par kapitel tidigare. Men som helhet ett väldigt bra spel, helt klart. Ser fram emot att läsa vad du tycker om Bioshock 2 sen när du väl börjar lira det.
    .-= Zejhos last blog ..Bästa spelen: Del 2 =-.

  2. Anders Norén 11 april 2010 at 18:12  (Quote) #

    Spelets slut känns som ett oputsat hafsverk, men det är lätt att förlåta när Rapture är så pass stämningsfullt. Återkom gärna med dina åsikter om uppföljaren. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro om den.
    .-= Anders Noréns last blog ..Så ser The Windwaker ut i 1080p =-.

  3. Jocke 11 april 2010 at 19:59  (Quote) #

    Det är en sak jag stör mig nåt så otroligt på i båda Bioshock spelen dock. Den grafiska effekten när man kolla ut i havet genom ett fönster. Jag blir rent utsagt arg när jag ser den vågiga helvetes effekten. Det ser ju garanterat inte så ut om man tittar in i ett akvarium t.ex. Hur tänkte dom? Förstör nästan hela spelupplevelsen när jag börjar tänka på det.

  4. EmmyZ 12 april 2010 at 19:06  (Quote) #

    Zejho: Helt klart. Utan Rapture och stämningen hade Bioshock varit ett ganska mediokert FPS.

    Anders: Jag håller med om att det kom väldigt fort på och att man kände … oj, är det slut? Fast jag skulle inte vilja säga hafsigt :)

    Jocke: Det har jag inte ens tänkt på. Men nu när du säger det … Tusan. Nu kommer jag ju att tänka på det hela tiden :p

  5. Ronja 14 april 2010 at 18:33  (Quote) #

    åh älskar det!! :D

  6. EmmyZ 15 april 2010 at 16:34  (Quote) #

    Ronja: Fattade aldrig varför folk var så hypade innan jag testade det :)

Kommentera

Länka till ditt senaste inlägg