Ursäkta att jag lurades

Jag är en stolt kvinna och erkänner mina misstag. Förlåt. Som Anders Norén påpekade i kommentarerna på min post om StarCraft 2-betor så var det ju bara i USA med omnjed som betanycklarna på Facebook var till för. Sorry om jag vilseledde någon. Det var inte min mening och jag lovar att läsa noggrannare nästa gång jag tipsar om saker.

I vilket fall. StarCraft 2. Jag och sambon körde för första gången tillsammans och ta mig tusan två vinster (och tre förluster). Kändes ganska fint! Och tro det eller ej, men jag har fattat tycke för Protoss. Rasen som jag tidigare hatade över allt annat. Och mina älskade Zergs känns bara jobbiga.

Jag vet inte om det är jag som ”mognat” och ändrat smak eller om klasserna ändrats dramatiskt. Men jag tror på det första alternativet, för i ärlighetens namn känns det mesta precis som förut. Och även om det går sakta så sitter kortkommandona där i fingrarna. Och jag känner mig lika kass nu som jag kände mig när jag spelade det första StarCraft. Men bara det faktum att man nu ställs mot ungefär likvärdiga motståndare (man delas in i olika ligor beroende på hur bra man är) så finns det ändå en liten chans att vinna.

Jag har mycket att lära och många minnen att friska upp. Men det går sakta framåt och om bara husfriden håller i sig så gör sambons och mitt samarbete det också.