Ett mystiskt omdöme

Egentligen var det perfekt tajming med influensa. Det har tvingat mig stanna i soffan vilket också innebär att jag haft ganska mycket tid över till att spela Mystery Case Files: MillionHeir. Att plocka upp sin DS och gosa upp sig i soffan är ibland helt oslagbart.

Däremot var inte spelet alls som jag hade tänkt mig. Nu har jag inte spelat något av de tidigare Mystery Case Files-spelen, men själva titeln fick mig att tro att det i alla fall handlade om något sorts mysterium. Och eftersom jag gillar att leka detektiv och lösa gåtor var jag taggad. Men jag förstod ganska snabbt att det handlar om att leta reda på saker snarare än att lösa problem.

När jag spelar Mystery Case Files får jag flashbacks från den tid då jag var liten och satt med pysselböcker. Det var stimulerande och utmanande. Tyvärr bjuder inte Mystery Case Files på några större utmaningar när det kommer till problemlösning, för sådana inslag finns faktiskt. Och att leta efter saker om och om igen blir vid sträckspelning snabbt mer frustrerande än underhållande. Men det finns ändå ett visst underhållningsvärde i det om man delar upp spelupplevelsen i små delar. 

Jag återkommer snart med en fullständig recension på spelet.

Kan du hitta något i skålen?