Olika spel för olika tillfällen. Så ser det ut hemma hos oss just nu. Eftersom vi inte kan bestämma när vi kan spela utan helt måste anpassa oss efter Neela så har vi liksom delat upp spelandet lite.
På dagen när jag är hemma försöker jag att spela spel som är lätta att ta in och som (oftast) inte kräver någon större koncentration. Kommer det svåra passager får jag helt enkelt byta spel. Just nu blir det därför en hel del Torchligt på easy och FFXiii.
När sambon är hemma och Neela fortfarande är vaken försöker vi då och då spela tillsammans. En spelar och en sitter bredvid och underhåller Neela. Därför kör vi nu igenom Bioshock 2 tillsammans.
Sen har vi kvällspasset då Neela sover Om vi har tur sover hon i sin säng och då passar vi antingen på att spela tillsammans i spel där vi kan samarbeta eller spela mot varandra eller så grottar vi ner oss på var sitt håll. StarCraft 2-betan har det blivit på de gemensamma sessionerna och spelar vi själva kör sambon WoW (eller SC2-betan med sina vänner) och jag kör lite mer FFXiii eller Dragon Age: Origins. Nu har jag ju också börjat spela Alien vs Predator.
Sen har vi de få tillfällen då vi båda är på resande fot. Då brukar sambon köra bilen medan jag spelar på min DS eller min iPhone.
Olika spel för olika tillfällen som sagt. Det känns lite som att läsa fem böcker samtidigt, men jag tycker ändå att det fungerar bra. Vi vill ju båda spela och vi anpassar oss efter omständigheterna helt enkelt.
Så då är frågan. Hur spelar du?
Läs också:







Dessvärre blir det oftast sträckspelande för min del. Det fungerar när man plöjer igenom titlar som Fallout 3, men kortare spel – som Alan Wake – brukar jag bli färdig med på bara någon eftermiddag.
Anders Noréns last blog ..MySims SkyHeroes på väg till Wii och DS
Jag känner mycket väl igen det du skriver, dels måste jag anpassa mitt spelande till vad familj och jobb tillåter, dels till mitt eget sinnestillstånd. När jag var pappaledig förra gången blev det mycket DS under barnvagnspromenaderna, att spelen går att pausa när som helst var väldigt smidigt. Kvällar när jag är helt slut i huvudet är det skönt att spela t.ex. Geometry Wars eller PGR, spel utan handling och inslag av strategi.
Ibland bara måste man spela tillsammans med någon annan, det sociala behövet är också en faktor. Önskar att jag kunde få till mer Co-op spel, dels tillsammans framför TVn och dels on-line, tror att jag behöver jobba lite på min friends-lista på Live.
Mickes last blog ..Samvetskval
För mig blir det mycket småspelande.
Jag spelar en liten stund på ett spel sen så tröttnar jag för stunden och så dyker det upp ett nytt spel. Och då tänker jag, nu skall jag sitta och spela och ta allt och klara allt i spelet.
Men sen så brukar det ändå bli som så att jag går över till ett annat spel innan jag är klar med det första.
Jag har massor av spel här hemma, som är jättebra och så, men som inte är färdigspelade för att det har kommit så mycket andra spel ivägen.
Peters last blog ..Vinn betanycklar till Starcraft 2…men inte här
Det varierar för mig, allt beror på tid, humör och utbud. Ibland är jag alls inte på humör och då blir det en kort session på kanske 10 min, medan andra dagar (helger) kan det bli desto värre. Kommer ihåg när Dragon Age precis hade släppts så hade jag tänkt att sitta en liten stund innan jag drog ut på en liten promenad, timmarna gick och till slut kände jag mig lite hungrig. När jag sedan tittade på klockan insåg jag att jag hade suttit i elva timmar i sträck!
Men det blir varierat för min del =)
Går i perioder för mig.
Just nu är jag inne i en mycket social period och
spelar massor med mina XBL vänner. Då är det mest spel
som BFBC2 och L4D2 som gäller och nu även Reach-Betan.
Men ibland är man lite ”lone-wolf” och vill vara ensam
då passar jag på med mera single-player spel och betar
igenom storyn på alla spel som jag börjat med MP på.
Sen spelar ju tiden en stor roll. Med fru, barn, jobb och villa
så har man ju dessvärre inte hur mycket tid som helst till spel
nuförtiden. Ska jag spela med kompisar via XBL så kräver det ju
lite mera tid och kanske lite bestämda tider som även passar in
med dom man ska spela med.
Så när man inte har så mycket tid så passar jag ofta på att utnyttja en kvart eller vad man nu har över till att riva av ett
par låtar i RockBand eller Guitar Hero.
Tyvärr när det kommer till musiktetris spelen så blir ju en kvart oftast lite mer
Henkes last blog ..Ombyggnad pågår !!
Ja, till att börja med så kan jag ju säga att jag just för tillfället har hamnat i en liten svacka där jag spelar lite för mycket, ja för mycket. Jag är så förbannat omotiverad och less på att plugga just nu av flera anledningar. Att veva igång PS3:an och skjuta armar och ben av någon i MW2 ligger alltid nära till hands, fast jag egentligen borde göra nyttigare saker, som att jobba på Franskan till exempel.
Men för att inte gå off topic för mycket, så blir det rätt mycket MW2 då och då, ett spel som är lätt att bara köra igång och logga in för en snabb match eller två och sedan stänga av. Tyngre spel som FF 13 får vänta tills jag känner att jag har lite mer tid att spela bort.
Mattiass last blog ..Ny episk trailer från Xenoblade (Wii)
Jag kan verkligen känna igen mig i det där att man helt måste anpassa sig till sin lilla bebis. Vår dotter är ju nästan exakt lika gammal som Neela, och min fru är totalt ointresserad av spel (förutom Rayman Raving Rabbids
) så därför kan det inte bli några längre spelsessioner för min del.
Dock går det bra att spela en halvtimme eller två, medan lilla solskenet sover i bärsele på magen. Eller en timme sent på kvällen när både hon och frugan har somnat. Om man är för trött för att sätta sig och skriva alltså. Om jag är pigg nog skriver jag annars på mina böcker, men är man slut i huvudet så är det skönt att bara slöa en stund framför Xboxen.
Jag har också införskaffat en PSP. Smidig och förvånandsvärt kraftfull liten maskin med några verkligt unika spel, som Loco Roco och Patapon. Och det är sannerligen skönt att man kan stänga av och pausa när som helst. Så det blir lite knapprande på den också.
Anders N: Vadå dessvärre?
Är väl inget fel på skräckspel om man gillar det
Henke & Oskar: Jag tycker att det ändå är ganska fantastiskt att man hinner pussla ihop spelandet på fritiden med barn och familjeliv. Bara man vill så går det
Mattias: Ibland måste man få grotta ner sig i spelandet om man vill det. Bara det inte går ut för mycket över vardagslivet och framtiden :p