Jag fattar inte hur jag har missat detta. Men jag antar att jag varit så uppe i min flytt och mitt nya jobb att jag blockerat ut allt annat.
Jag pratar om diskussionen kring böckerna Gömda och Asyl. Två av mina absoluta favoritböcker som jag lyssnat på i mp3-form om och om och om igen. Jag kan dem i princip utantill. För er som mot all förmodan missat böckerna handlar det om en kvinna som går under pseudonymen Mia Eriksson och som flytt Sverige på grund av förföljelse från sin fästman som i böckerna beskrivs som Mannen med de mörka ögonen. Hennes historia är så overkligt gripande och skrämmande att det skär i hjärtat.
I dagarna ges en ny bok ut som heter Mia – Sanningen om Gömda och som är skriven av journalisten Monica Antonsson. Hon hävdar att stora delar av berättelsen är bluff eller överdrivet. Att Mia Eriksson inte alls är på flykt utan att det är hennes före detta man ”Anders” som är den i verkligheten hotade personen. Det är också lite märkligt att ”Anders” som i boken beskrivs som en svensk man från Norrland i verkligheten är en chilensk man. Denna chilenska man har också suttit i fängelse i ett år för grov misshandel/mordförsök på ”Mannen med de mörka ögonen”.
Det finns mycket frågetecken kring hela berättelsen och det kommer att bli en roman om jag ska återge det jag läst idag på webben. Men hela fenomenet har väckt en hel del funderingar. För uppenbarligen är en hel del saker i boken uppdiktade. Och även om det klart och tydligt står att detaljer i berättelsen är ändrade liksom tidpunkter och namn så är det en himla skillnad på en kille från Norrland och en chilenare. Mest för att Anders beskrivs så helyllesvensk i boken och när Mia med familj flyr till just Chile så kan inte Anders ett ord svenska, enligt boken.
Samtidigt vet jag inte vilken fot jag ska stå på. I den nya avslöjande boken om ”Sanningen om Gömda” får Mannen med de mörka ögonen berätta sin historia om hur anklagelserna, som han och Monica Antonsson hävdar är falska, har påverkat hans liv. Hur han pekas ut som en våldsman och mördare trots att han enligt egen utsago inte är det. Och samtidigt som man nu börjar undra hur det står till med sanningen beskrivs han i böckerna Gömda och Asyl som otroligt manipulativ. Är det inte möjligt att han är det i den här boken också? Att han manipulerar Monica Antonsson? Sedan finns det också uttalanden från andra människor i Mia Eriksson liv, bland annat från den son hon lämnade i Sverige och sonens pappa, alltså ytterligare en före detta man. Liza Marklund, författare till Gömda och Asyl, säger också till sitt och Mias försvar att den nya avslöjande boken bottnar i en vårdnadstvist och att det därför inte är så konstigt att de är emot Mia.
Jag blir trött bara när jag skriver detta. Så mycket fakta – så mycket ord som står mot ord. Men om det skulle vara så att böckerna är en bluff – då är jag fruktansvärt besviken. Arg och förbannad.
Igår JK-anmälde Mia Eriksson, som nu bor i USA, journalisten och författaren Monica Antonsson för att hon brutit mot källskyddet och i sin blogg och i boken avslöjat en massa uppgifter som nu röjt Mia Erikssons rätta identitet. Jag antar att JK-utredningen kommer att klarlägga det hela. Kanske.
Läs också:








Tjusigt stilren sida!
Annars: du som redan har läst Gömda kan nog ha stort behåll av denna nya bok. Minns du Gömda bar är det ju lätt att jämföra vid en genomläsning- och jag kan faktiskt rekommendera Sanningen om…- jag har läst ett förhandsex och skriviot lite om det hela på Psykbryt.
Anledningen till att jag kommenterar här är för att försäkra dig om att ”Mannen med de mörka ögonen” HAR blivit dömd för tre fall av misshandel gentemot Mia. det gör honom till en kvinnomisshandlare, men inte till en vansinnig förföljare med hela Sveriges araber till underlydande mördarskvadron. Antonsson försöker också få honom att stå till svars och förklara sitt beteende, gentemot både Mia, hans senare flickvän och nuvarande fru- men där säger han inte mycket mer än att han är ledsen och att det var fel. Där har vi ju ett klart fel i behandlingen av honom: män som slår, och som inte vet att bete sig på andra sätt, de ska tvångsvårdas och gå i terapi. Som det här verkar fattar han inte riktigt varför det blev som det blev och hur han ska uttrycka sig kring det.
Så kort sagt: han är sannerligen ingen duvunge, och det hymlas det inte med. Men att han gjort sig skyldig till en människas landsflykt, det tycks tyvärr inte vara annat än rena lögner.
Tack tack Bryt
Titta gärna in fler gånger om du gillar sidan
Jag beställde nu Emma, Mias dotter som mp3-bok och har önskat mig både Mia – Sanningen om Gömda och Vingklippt i julklapp. Jag vill helt enkelt läsa allt och som du säger, jämföra versioner. Se ord som står emot ord.
Jag vet fortfarande inte vad jag ska tro och det är ju svårt att veta vad som är rätt när ord står mot ord. Kanske blir det klarare när jag läst alla versioner av böckerna. Det får bli julens projekt. Men just nu känner jag mig mest förvirrad och eventuellt lurad.