Hur hinner vi spela egentligen?

Jobb, barn, familj, träning, vardag, sömn, egentid, spel. Hur får man egentligen livspusslet med allt dess innehåll att gå ihop? I en bloggpost och öppet brev till flera spelskribenter funderar Jerry från Sätrapôjk över hur vi får tid till vårt gemensamma fritidsintresse och hur vi hinner spela till deadline inför recensioner. En intressant frågeställning som jag kände att jag ville skriva lite mer ingående om.

För mig handlar det främst om prioriteringar. Hårda sådana. Innan jag fick barn fanns det tid till det mesta. Nu måste jag välja bort och fokusera på det som känns roligast. För mig är exempelvis valet mellan teve och spel oftast självklar. Spel vinner i nio fall av tio. Och ibland kör jag en kombination där jag helt enkelt spelar framför teven eller ser på någon serie vid datorn medan jag grindar i World of Warcraft.

Nu har jag turen att ha en spelinresserad man vilket innebär att vi båda helst utövar vårt spelintresse på kvällarna. Ibland ser vi en film eller serie tillsammans. Men vi hänger i princip aldrig i soffan och bara slötittar på teve. Det har vi prioriterat bort. Jag har också turen att ha en dotter som somnar runt halv sju varje kväll. Det innebär i runda slängar fyra timmars speltid varje kväll innan det är dags att gå till sängs. Det hinner man en hel del på och därför behöver det inte ta så många dagar att dra igenom kampanjen i ett normalstort spel. Vissa helger ger jag och maken varandra speldagar där den ena får vara hemma och spela medan den andra tar kidsen och åker iväg.

Men allt är relativt. Ibland hinner jag mer och ibland mindre. Nu när jag har en nyfödd hemma kan jag vissa kvällar sitta med lilla Nero i famnen och spela i fem timmar. Vissa kvällar måste jag sova ikapp och spelandet prioriteras bort. Vardagen förändras hela tiden och allt lär exempelvis se helt annorlunda ut när småttingarna blir större och är vakna längre.

Sen det här med recenserandet. Det är samma sak här. Tidigare han jag spela hela spelen innan recensionen skulle publiceras. Idag hinner jag sällan igenom hela spelet om jag inte, som med Halo 4, fått spelet väldigt långt innan release. Men just därför har jag också valt att skriva för ett forum där det inte finns några krav på 100 procent färdighet innan åsikter levereras. På Feber sätter vi sällan betyg. Det är mer en blogg där vi rapporterar om nyheter och skriver av oss om spelintryck när vi känner att vi har något att säga. Jag tycker nämligen att det är helt okej att tycka till om spel även när de inte är färdigspelade. Bara det hela beskrivs transparent. Jag skriver helt enkelt hur långt jag har kommit och att åsikterna är baserade på det jag har upplevt. Inte på den kompletta produkten. Ofta hinner jag sedan avsluta spelet någon eller ett par veckor senare och skulle hela spelpplevelsen ha förändrats i och med slutet, ja då är det ju inte fel att skriva ytterligare en text med nya intryck. Vissa spel avslutar jag dessutom inte alls eftersom de är för dåliga. Då vill jag liksom inte ödsla min tid på att ha tråkigt.

Jag tror att alla skribenter och gamers har olika strategier för att hinna med sitt fritidsintresse. Och olika förutsättningar. Personligen känner jag mig ganska lyckligt lottad över att jag trots heltidsjobb (föruom nu när jag är mammaledig då) och två barn hinner både spela och skriva samt peta in lite träning och teve där emellan.

4 Comments

Nu är familjen redo för 4-co-op

Det är klart att en liten gamerbebis måste göra storslagen entré. Dottern prickade för tre år sedan in julafton. Lillebror valde en spelifierad dag.

Den 7 november klockan 20.41 kom vår lilla Nero ut med rekordfart, bara en timme efter att vi anlänt till BB. Snyggt jobbat grabben!

Den 7 november är också ett perfekt datum att födas på av två anledningar. Dels är det N7-dagen, alltså officiella Mass Effect-dagen. Dels är det Emergence Day för Gears of War, alltså dagen då Gears släpptes år 2006 och ett firande av själva händelsen Emergence Day i spelet då Locust attackerade. (Tack Xboxflickan för den upplysningen!) Vad sägs om det?

I vilket fall har vi nu i familjen förutsättningen för att köra 4-co-op. Och även om jag är rätt matt fortfarande så är livet helt fantastiskt.

På återseende!

20121109-115447.jpg

3 Comments

Pysseltips: Spelpimpa din mobil

Jag gillar att göra mina prylar hemma mer personliga och är glad över att det finns så många bra tjänster på nätet som kan hjälpa till. Min plånbok med motiv från FF XIII, som jag beställde från Emmagjort.se, är jag exempelvis sjukt nöjd med.

Den här gången var det dock dags för min iPhone 4 att bli pimpad. Innan hade den bara ett tråkigt vitt skal som dessutom blivit missfärgat och solkigt. Efter att ha letat efter färdigdesignade skal på nätet gav jag upp och hittade till slut fram till en hemsida som heter Skinit.com. Där går det att specialdesigna inte bara telefonskal utan även stickers till sina bärbara spelkonsoler, sin laptop och till sin iPad. Kanske ett framtida projekt. Det finns också en hel del redan färdigdesignade förslag för den som inte har något speciellt motiv i åtanke.

Till just iPhone 4 finns tre olika alternativ för att smycka telefonen med egen design.

Det första alternativet är ett så kallat Lenu Case, egentligen ett vanligt hårt skal liksom de du hittar i affären, som du bara fäster på baksidan av din telefon. Det kostar 29,99 US-dollar (ca. 210 kr).

Det andra alternativet är ett vanligt klistermärke som täcker hela baksidan och som ska vara enkelt att ta på och av. Priset där är 19,99 US-dollar (ca 149 kr).

Det sista alternativet, som jag valde, kallas för Infinity Case och är ett skal i två delar: en ram och en bild som du placerar i ramen. Totala priset för ram och bild är 29,99 US-dollar (ca. 210 kr).

Anledningen till att jag valde just det här skalet var att det dels verkade mest tåligt (hårda skal kan ibland vara ganska sköra medan den här ramen verkade vara lite mer stabil) och dels för att det går att beställa nya iläggsbilder för 19,99 US-Dollar stycket ifall jag skulle tröttna på min Tali.

För att skapa designen på hemsidan var det bara att klicka sig fram till rätt skal och funktion, ladda upp bilden, skriva dit en text och sedan lägga det hela i varukorgen. Grymt smidigt.

I paketet som anlände idag medföljde sedan två ramar, en svart och en vit, samt min egendesignade bild. Lite egotrippat placerade jag alltså även mitt namn längst nere till vänster när jag skapade designen. Men som sagt, det är ju kul när det är ordentligt personligt. Sen var det bara att placera bilden i ramen och klicka på hela skalet på mobilen. Done and done. Och jag är sjukt nöjd!

Jag måste påpeka att bilderna ovan inte gör skalet rättvisa, för det ser på grund av ljuset ut som att kvaliteten på bakgrunden är dålig. Men i verkligheten är det riktigt snyggt och kvalitativt.

Så kort och gott, en rekommendation ifall du har tröttnat på din mobils utseende – eller din bärbara konsol för den delen. Det ska också sägas att frakten var gratis och att det var ungefär en veckas leveranstid. Helt okej med tanke på att de görs i USA.

 

4 Comments

Assassin’s Creed III är allt jag hade önskat mig

Det råder lite Assassin’s Creed-feber här hemma. Först drog jag igenom Assassin’s Creed Revelations som jag fyndat på Steam i somras. Och två dagar efter att jag var färdig droppade ett recensionsexemplar av trean samt AC Liberation ner i brevlådan. Så det är i princip lönnmördande för hela slanten just nu.

Jag är verkligen stormförtjust i alla spelen i serien och tycker att de bara har blivit bättre och bättre med tiden. Men däremot var jag lite nervös inför trean. Mest för att tidseran bytts ut helt till en mycket modernare epok samt att min favorit Ezio inte längre skulle vara en del av storyn. Jag var rädd att det inte skulle kännas som Assassin’s Creed helt enkelt.

Men jag oroade mig i onödan. Det här spelet har allt jag kunnat begära. Storyn är bra, det är fullt med intressanta sidouppdrag som äger rum så väl i vildmarken som på havet och i städerna Boston och New York. Ena dagen spenderar jag med att endast utforska vildmarken och jaga djur medan den andra kan ägnas helt åt berättelsen. Jag älskar valfriheten! Det enda som jag egentligen är besviken över är huvudkaraktären Connor som känns ganska – platt. Trots att han har en hemsk historia bakom sig och att han ibland glimtar till i spelet så är han ganska tråkig och jag får ingen riktigt känsla för honom och hans kamp. Som tur var väger storyn i sig upp det hela och han blir räddad av berättelsen i sig.

Vill du läsa mina fullständiga spelintryck så finns det en längre text på feber.se/spel. Men jag råder dig att kolla in spelet om du gillar Assassin’s Creed. Det är bäst hintintills och frågar du mig är det en het kandidat till GOTY!

 

 

1 Comment

Snart är det dags för Gamex – och bebis

Ja, frågan är vad som kommer att hinna först. Familjens andra gamerbebis eller Gamex. Båda är beräknade till den 1 november.

Ju mer jag får se av vad som ska visas på mässan desto mer önskar jag att tajmingen för just den här graviditeten hade varit lite annorlunda. Jag tror helt enkelt att mässan kan komma att bli grym i år. De senaste veckorna har det exempelvis blivit klart att:

- Wii U ska visas upp
- BioWare Edmonton kommer till mässan och bjuder på både paneldebatt och en förhandsvisning av filmen Mass Effect  Paragon Lost
- Stars on Stage är tillbaka med programpunkter från EA, Ubisoft, Dice, Xbox 360
- Cosplaytävling ska hållas under Stars on Stage på söndagen

Och sen allt annat runtomkring det som i vanlig ordning kommer att äga rum i montrar och på mässgolvet. Jag avundas er som ska dit!

Jag ska också passa på att tipsa om att gänget bakom den nedlagda podcasten Radiogamer (Christian Hedlund, Jonas Berglöf, Tove Bengtsson och Peter Kjellin) kommer att ha premiär för sitt nya podcastprojekt som går under arbetsnamnet Project Nathaniel. Det blir liveinspelning för premiäravsnittet under mässan på lördagen klockan 13.00 och med tanke på hur bra Radiogamer var så tror jag att det är något ni inte vill missa.

 

Men nu ska jag absolut inte klaga på min situation här hemma i väntan på. Att vara föräldraledig och vänta på nedkomst har sina fördelar. Som att det finns en massa tid över till spelande exempelvis. De senaste veckorna har jag spelat World of Warcraft: Mists of Pandaria (spelintryck kommer förresten att publiceras på feber.se imorgon), Fable III och Assassin’s Creed: Revelations. Och lagom till att jag blev färdig med de två sistnämnda spelen så ramlade recensionsexemplar in av Halo 4, Assassin’s Creed III och Assassin’s Creed: Liberation. Så nog har jag saker att sysselsätta mig med om dagarna. Jag har till och med haft tid att sticka en gamerinspirerad mössa till den kommande bebisen. Dessutom har jag klarat av ytterligare en födelsedag och firat med en läcker pac-man-tårta.

Livet är helt enkelt ganska bra just nu, och väldigt spännande, och jag är totalredo för en massa kommande sömnlösa nätter.

1 Comment